Den brittiske konstkritikern Alastair Sooke gjorde för några år sen en dokumentär i tre delar för BBC. Serien handlar om den antika romerska konsten som ofta har ansetts vara osjälvständig, bara en dålig kopia av den grekiska. Sookes hävdar i programmet att den romerska konsten inte alls är underlägsen, den har egna kvaliteter som realism i porträttkonsten, den är innovativ med specifika teman och uttryck och är ofta utförd med förbluffande hantverksskicklighet. Serien har sänts flera gånger i Axess med titeln ”Rom – imperiet och konsten”.
Vid ett besök i Rom nyligen fick jag belägg för den romerska konstens höga kvalitet. På Museo Nazionale Romano i Palazzo Mazzimo alle Terme finns på översta våningen en samling fresker och mosaiker som fick mig att häpna. Vid mitt förra besök på museet för några år sedan facinerades jag mest av Apollonius bronsskulptur ”Boxaren”. Men jag såg förstås också bland annat fresken med trädgårdsmotiv från Livias villa ”Prima Porta” i ett rum troligen använt som matsal triclinium. Men jag måste ha slarvat igenom det mesta övriga på översta våningen vid mitt tidigare besök, för nu blev jag helt hänförd av den otroligt fina bildkonsten i form av fresker och mosaiker. Livia Drusilla (58 fvt – 29 vt) var hustru till Octavianus, sedermera kejsar Augustus. Hon lär ha flyttat permanent till villan vid Prima Porta efter Augustus död år 14.
 1 |
 2 |
 3 |
 4 |
| 1-4 – Detaljer från freskmålning i Livias villa ”Prima Porta” |
Här finns också mängder av bildkonst och dekor från den antika La Villa della Farnesina, bland annat rekonstruerade rumsineriörer i naturlig skala och en utmärkt video med färgsprakande rekonstruktion av hela villan. Det är alltså inte den fina renässansvillan Farnesina som nu står vid Tiberns västra strand utan en ca 1500 år äldre byggnad som låg en aning längre mot flodens strand och så småningom blev översvämmad och försvann i leran.
Interiör från ett ”sovrum” i La Villa della Farnesina
En stark hypotes är att villan tillhört Octavianus/ Augustus ungdomsvän och främste härförare Markus Vipsanius Agrippa (63-12 fvt). Alltså samme Agrippa vars namn finns ingraverat på Pantheon. Bildkonsten i både Livias villa och Villa Farnesina bör alltså härstamma från omkring år 30-20 fvt.
Erotiskt motiv från ”sovrum B” i La Villa della Farnesina
Erotiskt motiv från ”sovrum D” i La Villa della Farnesina
De ganska snälla erotiska motiven är hämtade från väggarna i de två närliggande större sovrummen som man kan misstänka har bebotts av herr och fru Agrippa i La Villa della Farnesina. Agripps tredje hustru var Augustus dotter Julia (Julia Augusti filia 39 fvt – 14 vt). De gifte sig år 21 fvt då Julia var 18 år och Agrippa 25 år äldre. Det bör i varje fall ha varit det paret som bebodde villan vid Tibern.
Väggfält från matsalen ”triclinium” i La Villa della Farnesina
Detalj av dekorfresken i matsalen i La Villa della Farnesina
Tricliniets sydliga belägenhet och den svarta färgen antyder att rummet var avsett att användas vintertid. Arkitekten Vitruvius rekommenderar (1a århundradet vt) svart färg eftersom den gör rummen varmare vid kall väderlek. Färgen som använts bestående av träkol och lim är också motståndskraftig mot sot från eld och oljelampor.
 Livia |
 Augustus |
 Julia |
 Agrippa |
Jag tycker det är fantastiskt att vi idag kan se hur historiska personer som levde för tvåtusen år sen såg ut. Det är tack vare den romerska smaken för realism i porträttkonsten – till skillnad från grekernas idealiserade bilder.
Det fanns naturligtvis också bildkonst i form av ”tavlor” på pannå eller annat underlag redan på antik tid, men inget av detta måleri är bevarat med undantag av porträttbilder på mumifierade romare som skyddats mot förstörelse i Egyptens torra klimat. Väggfresker och mosaiker visar dock att bildkonst på hög nivå producerades under antik tid i romarriket.
5
6
7
Bild 5, 6 och 7 kommer från ett mausoleum nära Porta Maggiore i Rom tllhörigt T Statilius Taurus familj. Det är detaljer från väggfresker i ganska litet format, bara någon decimeter i höjd. Bataljscenerna är motiv ur legenden om Roms grundande med Aenas och Romulus. Men det finns också gott om idylliska motiv, vardagsliv, djur och natur i bevarade väggmålningar från olika fyndorter.
7
8
(9) Den här charmiga bilden gillar jag. Konstnären har lagt in skuggor för att skapa djup i bilden men har lite problem med perspektivet.
10
11
(12) Det här tycker jag liknar en idyllisk picnic.
Bild 9, 10, 11 och 12 ovan är delar av bildfriser eller liknande i litet format, någon decimeter i höjd, Bild 7 och 8 är i något större format.
Andra bloggar om konst, konsthistoria, bildkonst, antiken, romarriket, fresker